Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil?
Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina försäljningar på webben och din stuguthyrning.
Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. I den här artikeln och några framöver får du reda på hur olika extra inkomster beskattas. I den här artikeln fokuserar vi på inkomster från försäljning av saker. Det kan vara bra att ta höjd för det redan nu inför deklarationen 2024 och dokumentera uppgifterna redan nu.
Som vi tidigare har skrivit i en artikel gäller nya regler för plattformsoperatörer. Ett företag är en plattsformsoperatör om det driver en digital plattform, t.ex. en app eller en webbplats, och ingår avtal med säljare för att göra hela eller delar av plattformen tillgänglig för dessa säljare. De nya reglerna innebär att företag som är plattformsoperatörer ska lämna uppgifter till Skatteverket om vilka säljare och uthyrare som använder den digital plattformen, t.ex. en webbplats, och vilka inkomster som säljarna och uthyrarna har fått. Dessa användare kan vara både företagare och privatpersoner.
Kontrolluppgifter ska lämnas för ersättning för
Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning som säljaren eller uthyraren har fått.
Om man som privatperson vid enstaka tillfällen enbart säljer sina egna saker, t.ex. skidor, barnvagnar, porslin, som man har haft för personligt bruk ska man skatta för vinsten från försäljningen som inkomst av kapital. Beskattning sker bara om vinsterna överstiger ett grundavdrag på 50 000 kronor per år. Detta grundavdrag gäller varje ägare. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid försäljningen får man inte avdrag för det i deklarationen.
Ersättningen vid försäljningen ska minskas med t.ex. försäljningsavgifter och anskaffningsutgiften. Om man inte vet uppgifterna om anskaffningsvärdet för tillgången finns det en alternativregel som innebär att man som anskaffningsutgift får ta upp 25 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifterna. Eftersom 25 procent av försäljningspriset får dras av som anskaffningsutgift, kan man sälja personlig egendom skattefritt för 66 666 kronor varje år.
Om man däremot säljer saker som man har tillverkat som hobby beskattas det i inkomst av tjänst. Genom att utföra ett arbete på tillgången blir försäljningen inte längre en kapitalinkomst utan en arbetsinkomst. Skattereglerna om hobbyverksamhet kan bara användas om verksamheten inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget kapital. Men vad är då hobbyverksamhet? Jo, som hobby beskattas något som man gör på sin fritid och som inte är den huvudsakliga försörjningen. Man får inte heller utföra arbetet på uppdrag åt någon annan. Exempel på hobbyverksamhet är hemslöjd och biodling.
Överskottet beräknas som inkomsterna från försäljningen reducerat för de utgifter som man har haft. På överskottet betalar man både inkomstskatt och egenavgifter. Går däremot verksamheten med underskott kan det inte dras av mot andra inkomster, men det får sparas i fem år och dras av mot framtida hobbyinkomster.
The post Inkomster från försäljning av privata tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.
Sedan coronapandemin har företagen beviljats tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter med 45 miljarder kronor. Än finns det möjlighet att ansöka om tillfälligt anstånd. Sista dag att ansöka om anstånd är den 11 september.
Sedan den 30 mars 2020 kan företag ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Tillfälligt anstånd infördes för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt av effekterna av coronapandemin. Anståndet gör det möjligt för företagen att skjuta upp sina skattebetalningar av moms och arbetsgivaravgifter. Reglerna har även förlängts i olika omgångar. De tillfälliga anstånden är däremot inte gratis. Företagen får betala kostnadsränta, i dagsläget 5 procent, och anståndsavgift på anståndsbeloppet.
Den 12 september 2023 är så långt ett tillfälligt anstånd kan beviljas för det första året för företag med månads- och kvartalsredovisning. Det innebär att sista dagen att ansöka om ett tillfälligt anstånd för dessa företag, med månads och kvartalsredovisning, är den 11 september 2023. Därefter kan Skatteverket bara bevilja förlängningar av befintliga anstånd.
Läs mer om tillfälligt anstånd på Skatteverkets hemsida.
The post Sista chansen för tillfälligt anstånd appeared first on Tidningen Konsulten.
Närmare 366 000 personer över 65 år fick kvarskatt när slutskattebeskeden för årets beskattning nu har skickats ut. Man blir lite nyfiken. Hur kan det bli så?
De som har fått besked om kvarskatt i år ska betala nära 24 miljarder kronor. Av dessa är det 6,3 miljarder som ska betalas av personer över 65 år, varav de flesta har pension. Hur kan så många pensionärer få kvarskatt?
Det kan finnas flera orsaker till att man får kvarskatt som pensionär.
Som pensionär får man ofta utbetalningar från flera olika pensionsutbetalare. Det gör att skatteavdraget totalt sett blir för lågt. Den utbetalare som betalar ut den högsta inkomsten, huvudutbetalaren, ska göra skatteavdrag enligt skattetabell. De andra utbetalarna gör skatteavdrag med 30 procent, vilket inte alltid är tillräckligt utan man får kvarskatt. Skatteavdragen som utbetalarna gör beaktar bara de utbetalda beloppen och inte andra inkomster som man ska beskattas för.
Det finns även andra skatter som påverkar den totala skatten som man ska betala. Några exempel är om man har fonder eller investeringssparkonto så betalar man skatt på en schablonintäkt. Har man sålt en aktie med vinst så betalar man även skatt på vinsten. Äger man en fastighet ska man även betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Det här är inkomster som skattetabellerna inte tar hänsyn till och det gör att det totala skatteavdraget blir för lågt.
Kvarskatt innebär att man har betalat inför lite skatt under året. Det finns ett par sätt man kan undvika den på.
Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.
Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.
Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.
Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med en 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent (tidigare 18,75 procent).
Vilka datum är det man ska ha koll på? Man ska betala kvarskatten inom 90 dagar från att man har fått sitt slutskattebesked. Fick du ditt slutskattebesked i juni ska kvarskatten vara betald den 12 september. Fick du däremot slutskattebeskedet i augusti så ska kvarskatten vara betald den 13 november.
Det är möjligt att betala in kvarskatten i flera omgångar.
Nya regler i år (2023) gör att den som går i pension vid 65 års ålder får vänta längre på det förhöjda grundavdraget. Från och med i år måste man ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få avdraget. Det innebär att det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år man fyller 67 år, inte som tidigare från 66 år. Det gör att de personer som är födda 1957 får vänta ytterligare ett år för att få det förhöjda grundavdraget.
Regeringen har uppmärksammat problematiken och har sagt att åldersgruppen kommer att kompenseras för denna ”skattemiss”. Satsningen kommer att framgå av höstens budget som presenteras i september.
The post Många pensionärer får kvarskatt appeared first on Tidningen Konsulten.
I den tredje artikeln för detta område är det nu dags att gå igenom vilka beskattningsregler som gäller om du utför småarbeten. Som vi har berättat i tidigare artikel får nu Skatteverket kontrolluppgifter från dina personliga tjänster som du har erbjudit på webben. Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att den som driver en digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Det kan vara bra att redan nu ta höjd för den skatt som ska betalas in och eventuella egenavgifter. Artikeln avslutas med vad som gäller om du anlitar en privatperson för t.ex. trädgårdsarbete eller rastning av hunden.
Hur man ska redovisa de olika inkomsterna från olika uppdrag beror på flera olika faktorer som t.ex. hur regelbundet man arbetar, under hur lång tid man arbetar och hur stora inkomsterna totalt är.
På vilket sätt man ska betala skatt beror på omfattningen av de uppdrag man tar. Om man tar uppdrag lite då och då ska inkomsterna redovisas som inkomst av tjänst. Utgångspunkten är att man ska betala skatt om man tjänar mer än 22 207 kronor under 2023. Hur man beskattas beror på hur mycket man har fått från varje enskild uppdragstagare.
Man behöver inte betala egenavgifter på tjänsteinkomster som under inkomståret understiger 1 000 kronor från en utbetalare. I dessa fall betalar man bara inkomstskatt om de totala ersättningarna under året överstiger 22 207 kronor.
I vissa fall kan man behöva betala in egenavgifter själv utöver den vanliga kommunala och statliga inkomstskatten. Det gäller om man tar emot ersättningar från privatpersoner och ersättningen är mellan 1 000 kronor och 9 999 kronor under året från en enskild privatperson. Man kan förenklat säga att egenavgifter motsvarar de socialavgifter som en arbetsgivare betalar genom arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Inkomst av tjänst för vilka man ska betala egenavgifter ska redovisas på deklarationsbilaga T1 (SKV 2050). Från inkomsterna kan man då dra av vissa utgifter som man har haft för uppdraget, t.ex. resor.
Om man får ersättningar från en och samma uppdragsgivare under året och ersättningen är över 10 000 kronor ska uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Det innebär att i dessa fall behöver man inte själv betala några egenavgifter.
Om man däremot tar uppdrag på mer regelbundet basis och under längre tid kan det bli aktuellt att registrera en näringsverksamhet och ansöka om F-skatt hos Skatteverket. Om inkomsterna överstiger 80 000 kronor kan man även behöva registrera sig för moms.
Som framgår ovan är det många olika belopp att hålla reda på och från vem man har erhållit ersättningen så att man inte överskrider någon gräns. Därför behöver man skriva upp vilka inkomster man har fått och från vem för att kunna deklarera när det är dags nästa år.
Därför är behöver man
Vad gäller då skattemässigt för den som har anlitat en privatperson som innehar A-skattsedel för t.ex. barnpassning, trädgårdsarbete eller städning? Man kan bland annat vara skyldig att redovisa och betala in skatt för den personen som utför arbetet. Det beror på hur stor ersättningen man har betalat till den som har utfört arbetet.
Betalar man ut högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift. Mottagaren kommer att redovisa ersättningen i sin inkomstdeklaration.
Betalar man ut mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor till en privatperson är utgångspunkten att den man anlitar själv ska betala sin skatt och sina avgifter. Det innebär att man inte ska inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.
Däremot ska man lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på beloppet. Kontrolluppgifter kan lämnas elektronisk eller på papper.
Betalar man ut 10 000 kronor eller mer till en privatperson som har A-skatt måste man alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Man kan då använda en förenklad arbetsgivardeklaration som man lämnar till Skatteverket.
The post Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete appeared first on Tidningen Konsulten.
Intresset för hästar är stort i Sverige. Hästbranschen omfattar både hobby och professionella verksamheter inom många olika områden som ridsport, turridning, avel, inackorderingar och ridskolor. De senaste åren har Skatteverket arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens i hästbranschen. Här kan du läsa om slutsatsen av Skatteverkets kontroller.
Skatteverket har under flera år arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens inom hästbranschen. Olika aktiviteter har genomförts i samverkan med branschen. Skatteverket har genomför kontroller, olika vägledningsåtgärder och arbetat med attitydpåverkan. Kontrollerna har genomförts hos olika hästföretag som t.ex. hovslagare, ridskolor, stall som säljer hästar, trav. I många fall har granskningen lett till ändringar i beskattningen, närmare bestämt i 82 procent av fallen. Motsvarande siffra när man hittar på andra aktörer så brukar ändringsprocenten vara 72 procent.
Vilka var det vanligaste felen som Skatteverket upptäckte? Det vanligaste var oredovisade löner och förmån, avdrag för kostnader som inte hörde hemma i verksamheten och brister i företagets bokföring och redovisning. Även oredovisade intäkter var vanligt förekommande. Det är både medvetna och omedvetna fel som har gjorts.
Det är inte alltid att man tänker på konsekvenserna av att inte redovisa löner och förmåner. Det är till stor nackdel för den anställde, till och med olagligt, men även en nackdel ur ett konkurrenshänseende. När någon arbetar svart innebär det att några socialavgifter inte betalas in av arbetsgivaren. För den anställde innebär det bland annat att man inte får någon sjukersättning, semesterersättning och föräldrapenning. Någon pension betalas inte heller in för framtiden. Genom fusket som förekommer påverkas seriösa företag negativt och de blir utsatta för en osund konkurrens. Skatteverket hoppas att olika åtgärderna ska medföra bättre förutsättningar för företag inom hästbranschen att göra rätt och även öka viljan att göra rätt framöver.
The post Hästar under luppen appeared first on Tidningen Konsulten.
Det har varit svårt för arbetsgivare att beräkna den skattepliktiga förmånen för anställda som har fått ladda eldrivna fordon på arbetsplatsen gratis. Temporärt blir det enklare. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i inkomstskattelagen som innebär att under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri förmån av laddning av el på arbetsplatsen.
De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen under de senaste åren. Enligt budgetpropositionen för 2023 ska regeringens satsningar inom klimat- och miljöpolitiken vara inriktade på att skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. För att underlätta en omställning till en fossilfri fordonsflotta anser regeringen att resor till och från arbetet med laddbara fordon ska uppmuntras framför andra mindre hållbara alternativ. Som ett led i detta införs en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.
Inom EU går också arbetet med laddbara fordon framåt. Europaparlamentet och rådet har kommit överens om en lagstiftning som ska öka tillgången på laddningsstationer för elfordon och tankställen för vätgasdrivna fordon.
En arbetsgivare kan erbjuda de anställda att ladda el till elbilen gratis på arbetsplatsen och förmånen är numera skattefri för den anställde. Men den skattefria förmånen gäller inte bara bilar utan även lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel. Detta gäller oavsett om det är en egen bil eller en förmånsbil.
Laddningen ska ske vid en laddningspunkt som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det innebär att det är arbetsgivaren som direkt ska bära ansvaret för kostnaderna för laddningen. Undantaget från förmånsbeskattning omfattar däremot inte laddning vid en publik laddstation där den anställde betalar för sin egen laddning av bilen och därefter begär ersättning från arbetsgivaren för laddningskostnaderna.
Reglerna gäller för förmåner som har tillhandahållits under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026.
Många fåmansföretag har sin verksamhet i hemmet. Omfattar skattefriheten för laddning även verksamheter vid bostaden? Nej, förmån av laddel när arbetsplatsen där laddningen sker är belägen i den skattskyldiges bostad omfattas inte av skattefriheten. Anledningen till det är att reglerna ska uppmuntra och underlätta arbetsresor. Personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta förmån av laddel vid laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad.
The post Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu har riksdagen beslutat om en fortsatt nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Den tidigare nedsättningen skulle gälla fram till och med den 30 juni, men kommer nu alltså att förlängas till den 31 december 2023.
Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt. Detta som en följd av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk har nu förlängts till att även gälla det sista halvåret för 2023.
De nya reglerna gäller för diesel som har förbrukats under tiden den 1 juli – 31 december 2023. Under denna period medges nedsättning av koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 292 kronor) och nedsättningen för energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 111 kronor). Syftet med den tillfälliga utvidgade nedsättningen är, och har varit, att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna i princip inte ska betala någon skatt på sin dieselanvändning i arbetsmaskiner.
Regeringen har även remitterat ett förslag inför statsbudgeten 2024 om en fortsättning av skattenedsättningen för 2024 och 2025. Förslaget innebär att för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter.
The post Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning appeared first on Tidningen Konsulten.
Riksdagen har nu beslutat om ytterligare förstärkta skatterättsliga regler om företagens avdrag för forskning och utveckling. Statistikmyndigheten SCB har också under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Ett förstärkt FoU-avdrag
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget har nu beslutats av riksdagen och innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.
Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats
Statistikmyndigheten SCB har tidigare under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
The post Forskningsavdragen ökar appeared first on Tidningen Konsulten.
Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna.
Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet.
Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön.
Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektivavtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen.
Om företagets inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut, dock måste detta meddelas den anställde senast två månader innan semesterns början.
I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni–augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid.
Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och arbetsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda.
I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar så att det räcker till semesterstängningen.
Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20.
Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5×25).
För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester.
Exempel: Egon började den 1 januari 2023. Till semesteråret som börjar den 1 april 2023 har han tjänat in 7 betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret.
En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6% av månadslönen eller 1/21-del av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester.
Om en anställd blir sjuk eller behöver vårda sjukt barn under semesterledigheten har hen rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete.
Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag.
Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle.
För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 % på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad.
I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad.
Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd.
För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste dock särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen.
För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”särskild visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Tänk på att kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar.
The post Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet appeared first on Tidningen Konsulten.
Att anställa sommarvikarier är inget man ska slarva med. Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på; särskilt eftersom det är yngre människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet.
Det skiljer sig inte så mycket åt mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man pratar om arbetsrätten och de regler som berör detta område. Många arbetsgivare tror kanske dock att det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet. Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre personer som anställs.
Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning utan att personen ska ersätta någon, där någon särskild arbetsuppgift ska utföras, som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, glassförsäljning med mera ska särskild visstidsanställning avtalas. Har företaget kollektivavtal kan däremot andra anställningsformer gälla. Det viktiga är att man låter arbetsuppgifterna styra vilken anställningsform som ska avtalas.
Tänk på reglerna om övergång till tillsvidareanställning för särskild visstidsanställning respektive vikariat. En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader
En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.
Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.
Den som har en tidsbegränsad anställning har även rätt att få information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning.
Enligt lag ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en månad om anställningen är tre veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas framgår av lagen om anställningsskydd (LAS 6c §) och är i huvudsak följande:
Logga in på Mina sidor på srfkonsult.se för att hämta en mall för anställningsavtal.
Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att bedöma risker och konsekvenser av risktagande. En arbetsgivare är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner.
Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet. För personer som inte har fyllt 18 år, så kallat minderåriga gäller särskilda skyddsregler. För dem är vissa arbetsuppgifter till och med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa maskiner och redskap. Reglerna finns beskrivna i AFS 2012:3 som kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida.
Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om anställningen är minst en månad lång. Är en kortare måste den anställde ha jobbat i 14 dagar innan arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön när den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan dess får hen istället anmäla detta till Försäkringskassan och begära sjukpenning därifrån.
Alla anställningar oavsett hur korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader kan arbetsgivaren välja att betala ut semesterersättning med lägst 12% på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen. Har man till exempel kommit överens om 150 kr i timmen inklusive semesterersättning får denna delas upp på dels ren timlön (150/1,12), dels semesterersättning. Om arbetsgivaren tänker betala all semesterersättning i samband med att den anställde slutar ska semesterersättningen normalt betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen.
När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om anställningar som inte är avtalade att pågå längre tid än tre månader.
För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under 2023 kommer att bli mindre än 22 208 kr. Det finns ett särskilt intyg som kan laddas ner från Skatteverket som ungdomen kan fylla i och lämna till arbetsgivaren. Det behöver alltså inte lämnas till Skatteverket. Läs mer på Skatteverkets hemsida om Jämkning för skolungdom och studerande.
För ungdomar eller personer utan större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig.
The post Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier appeared first on Tidningen Konsulten.