Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mindre ändringsarbeten kan enligt det så kallade utvidgade reparationsbegreppet behandlas som reparation och underhåll. Utgifter för sådana arbeten får därför också dras av omedelbart.
Ett fastighetsbolag hade i samband med ett upprustningsprojekt av sina hyresfastigheter bytt ut tvåglasfönster med träram mot treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. De fönster som satt monterade i byggnaderna var från 1930-talet respektive 1950- och 1960-talen.
I projektet ingick även renovering av badrum, stammar, avlopp, fasader och tak. Bolaget hade begärt att utgifterna skulle få dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen, förutom en mindre del avseende badrumsrenoveringarna.
Skatteverket godtog bolagets begäran med undantag för en del av utgifterna för fönsterbytet. Verket ansåg att fönsterbytet visserligen var att anse som reparation och underhåll men att det hade inneburit en standardförbättring i förhållande till byggnadernas ursprungliga skick. Den del av utgifterna för fönsterbytet som ansågs motsvara en standardförbättring uppskattades till 30 procent och omedelbart avdrag för den delen vägrades.
När en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så ligger det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, i sakens natur att detta i regel sker med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt.
För att ett omedelbart avdrag ska begränsas med hänvisning till att en åtgärd har medfört en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick måste det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.
Av utredningen i målen framgick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte annat än att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebar i form av till exempel högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader var en följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Vid sådant förhållande fann Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses röra sig om en sådan förbättring för vilken i stället årliga värdeminskningsavdrag ska göras.
Fastighetsbolaget fick därmed avdrag för utgifterna i sin helhet för fönsterbytet såsom utgifter för reparation och underhåll.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-06-04, Mål nr 2482-2485-18
För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie.
Karl redovisade en JAU som uppgick till 5,4 miljoner kronor på blankett K15A, en bilaga till inkomstdeklarationen, i samband med avyttring av en andel i ett kommanditbolag. Han begärde avdrag för kapitalförlust med samma belopp.
Trots att Karl lämnade en utförlig beräkning av JAU ansåg Skatteverket att det fanns brister i den bevisning som han lämnat för att styrka beräkningen. Dessa brister var enligt Skatteverket i huvudsak följande:
Sammanfattningsvis konstaterade Skatteverket att Karl inte gjort sannolikt varför hans JAU var mycket högre beräknad än bolagets bokförda egna kapital och att de redovisade beloppen i Karls beräkning stämde överens med verkligheten. Skatteverket kom slutligen fram till att Karl hade en positiv JAU om 59 545 kr. Han medgavs avdrag för kapitalförlust med samma belopp.
Förvaltningsrätten konstaterade att det är delägaren i handels- eller kommanditbolaget som har bevisbördan för att den JAU som redovisats på blankett K15A är korrekt beräknad. Domstolen poängterar att JAU inte fastställs varje år utan först när andelen i ett handels- eller kommanditbolag avyttras. Det betyder att denna kan ändras under hela den tid som personen är delägare i bolaget.
Förvaltningsrätten fastställde JAU och bestämde kapitalförlusten till samma belopp som Skatteverket beslutat.
Kammarrätten fann inga skäl att för att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort.
Kammarrätten i Göteborg, dom 2019-05-14, mål nr 3393-18
Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring.
Ditt avdrag får inte överstiga 35 procent av din inkomst och du får inte avdrag med mer än 10 prisbasbelopp (465 000 kr för 2019). Avdraget får du beräkna med ledning av årets eller fjolårets inkomst. Det är alltså möjligt att välja den högsta av dessa årsinkomster.
För att du ska få göra pensionssparavdrag för tjänsteinkomster ska du ha haft en anställning under året. Uppdrag är inte anställning.
Inkomst i form av till exempel sjukpenning, arbetslöshetsersättning från Försäkringskassan, arbetslöshetskassan och Trygghetsrådet samt pensionsinkomster av olika slag är inte inkomst av anställning.
Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en person anses helt sakna pensionsrätt i sin anställning om personen under beskattningsåret inte har någon anställning i vilken personen under beskattningsåret eller tidigare beskattningsår har haft rätt till tjänstepension. Att personen under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse vid denna bedömning. Enligt Skatteverket händer det att
Enligt Skatteverket kan pensionssparavdrag inte medges i fall A och B ovan eftersom den anställda inte helt saknar pensionsrätt i sin anställning.
För fall C saknar personen däremot helt pensionsrätt i sin anställning under förutsättning att personen inte under någon del av beskattningsåret hade kvar sin tidigare anställning där personen hade rätt till tjänstepension – personen har därför rätt till pensionssparavdrag. Detsamma gäller för fall D.
Skatteverkets ställningstagande 2019-05-23
Regeringen vill främja extrajobb på helger och lov för skolungdomar samtidigt som det inte ska inverka på skolgången. Man föreslår därför att en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på lön till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år.
Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften som uppgår till 10,21 procent ska betalas på en lön upp till 25 000 kr per kalendermånad. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
Om ett företag, som för sin först anställde har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, anställer till exempel en ung sommarjobbare som första person kommer företaget inte kunna få nedsättning för den personen enligt växa-stödsreglerna. Det beror på att den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas.
Om ett företag har en anställd i företaget och för denna person utnyttjar möjligheten till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, är det däremot möjligt att anställa en ungdom och även för den personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på lön som betalas ut efter den 31 juli 2019.
Proposition 2018/19:99
Ett företag som anställer en första person har i dag under längst 12 kalendermånader i följd rätt till växa-stöd. Det vill säga nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift på 10,21 procent betalas.
Växa-stödet gäller för enskilda näringsidkare och för aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt för handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.
Reglerna om växa-stöd gäller inte för anställd som är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person.
Växa-stödet gäller bara för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kr per kalendermånad. På den del av lönen som överstiger 25 000 kr per månad ska arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter.
Anställningsavtalet måste avse en anställning på minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.
För att underlätta för fler företagare att våga ta steget att anställa en första person föreslår regeringen att den längsta tid som ett företag har rätt till växa-stöd förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd.
De nya bestämmelserna ska tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. För anställningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om växa-stöd under längst 12 kalendermånader.
För företag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 kommer växa-stödsperioden om tolv kalendermånader att löpa ut före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Under förutsättning att personen fortfarande är anställd i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har företaget möjlighet att hos Skatteverket ansöka om omprövning av arbetsgivaravgifterna för perioden från det att växa-stödet för den först anställda upphörde och fram till ikraftträdandet.
Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.
Proposition 2018/19:99
Under åren 2012-2015 kunde du under vissa förutsättningar få skattereduktion för gåvor du lämnade till Röds korset, Cancerfonden och andra ideella organisationer. Nu föreslås att reglerna återinförs.
Det är endast gåvor du lämnar till en gåvomottagare som godkänts av Skatteverket som du kan få skattereduktion för.
De som kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare är svenska stiftelser, ideella föreningar och trossamfund som uppfyller vissa på förhand uppställda kriterier. Utländska motsvarigheter ska också kunna bli godkända mottagare under förutsättning att de hör hemma inom EES-området.
En förändring jämfört med tidigare regler är att den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare inte ska betala någon ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare ska inte heller betala någon årsavgift för godkännandet.
Har du fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldig i Sverige under någon del av året kan du få skattereduktion för penninggåvor. Reglerna gäller inte bara gåvor du själv lämnar. Du kan även få skattereduktion om din arbetsgivare ger dig en skattepliktig förmån i form av en penninggåva i ditt namn till en godkänd gåvomottagare. Detsamma gäller om du äger aktier i ett aktiebolag som ger en motsvarande gåva som du ska utdelningsbeskattas för.
Testamente till förmån för en godkänd gåvomottagare ger inte rätt till skattereduktion.
Ditt underlag för skattereduktion består av summan av de gåvor du lämnat under året. Varje gåva måste uppgå till minst 200 kr och ditt sammanlagda underlag måste uppgå till minst 2 000 kr. Din skatt reduceras då med 25 procent av underlaget upp till en maximal reduktion på 1 500 kr per år.
Den som är godkänd gåvomottagare kommer att lämna kontrolluppgift till Skatteverket så att underlaget för din skattereduktion kan förtryckas på din inkomstdeklaration.
De nya reglerna om skattereduktion för gåvor och godkännande av gåvomottagare träder ikraft den 1 juli 2019. De gäller för gåvor som lämnas efter det datumet.
Proposition 2018/19:92
Du som i ett ärende eller mål om skatt har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som du har behövt för att ta till vara din rätt har rätt till ersättning om dina yrkanden i ärendet eller målet bifalls. Rätt till ersättning för sådana kostnader finns även om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen.
Ett bolag som hade påförts arbetsgivaravgifter överklagade beslutet och yrkade att beslutet skulle undanröjas. Skatteverket biföll yrkandet. Bolaget begärde ersättning för sina kostnader i ärendet med 443 140 kr. Skatteverket och domstolarna beviljade ersättning med totalt 50 000 kr.
Högsta förvaltningsdomstolen framhåller i sin dom att vid bedömningen av om de kostnader du begär ersättning för är skäliga måste kostnaderna för ditt ombud med mera ställas i relation till det hjälpbehov som du har haft. Vid den bedömningen beaktas omständigheter som skattefrågans svårighetsgrad, utredningens omfattning och det omtvistade skattebeloppets storlek.
Skälighetsbedömningen tar vidare sikte på den tid som har lagts ned och ombudets timkostnad. En förutsättning för att du över huvud taget ska beviljas ersättning är att du har haft de kostnader du yrkar ersättning för. Du kan bli tvungen att styrka dessa med faktura eller kvitto.
När det gäller nedlagd tid för arbete i samband med skriftväxlingen beaktas både omfattningen av och innehållet i dina och Skatteverkets inlagor. Vid bedömningen av om timkostnaden är skälig sker först en prövning om timkostnaden är befogad med hänsyn till ombudets kvalifikationer och skicklighet. Därefter prövas om ditt hjälpbehov motiverar att du anlitat ett ombud med dessa kvalifikationer.
För att Skatteverket och domstolarna ska kunna bedöma vad som utgör skäliga kostnader behöver de få ett underlag från dig där det framgår
Om ett sådant specificerat underlag inte ges in måste det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, göras en sammantagen skälighetsbedömning av hela det utförda arbetet.
I det fall som Högsta förvaltningsdomstolen prövade innehöll underlaget flera brister och det gick därför inte att med det underlaget som grund avgöra om den tid som hade lagts ned i ärendet var skälig. Vid en sammantagen skälighetsbedömning fann Högsta förvaltningsdomstolen att den av underinstanserna beviljade ersättningen framstod som skälig. Högsta förvaltningsdomstolen beaktade vid den bedömningen bland annat innehållet i bolagets skrivelser i ärendet och att samma ombud hade fört bolagets talan i en process om samma frågeställningar för tidigare beskattningsår.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-05-08, mål nr 5868-17
Rutavdrag
Rutavdraget, som är en skattereduktion, får utnyttjas för följande arbeten:
Den subvention som rut- och rotavdragen innebär är riktad mot arbete och avdragen omfattar därför bara kostnader för arbete, inklusive moms, och inte kostnader för material, utrustning och resor.
Taket för rutavdrag
För dig som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång får den sammanlagda skattereduktionen för rut- och rotarbeten som högst uppgå till 50 000 kr per år. För dig som är yngre innebär taket för rutavdrag att av maximala 50 000 kr för rut- och rotavdrag får högst 25 000 kr avse sådant arbete som inryms i rutavdraget.
Taket höjs
Regeringen föreslår nu att taket för rutavdrag höjs från 25 000 kr till 50 000 kr för dig som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.
Ikraftträdande
Den föreslagna lagändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Den ska dock gälla för hela beskattningsåret 2019. För dig som har skattepliktig förmån av hushållsarbete tillämpas ändringen på förmån som du erhåller efter den 30 juni 2019.
Proposition 2018/19:89
Enligt nuvarande regler betalar du särskild löneskatt som uppgår till 6,15 procent på inkomst av aktiv näringsverksamhet om du vid beskattningsårets ingång var 65 år eller äldre eller om du tar ut hel allmän ålderspension (förtida uttag av hel inkomstpension/tilläggspension och hel premiepension) under hela året.
Är du anställd betalar din arbetsgivare särskild löneskatt med 6,15 procent på din lön, arvode och förmåner om du vid beskattningsårets ingång var 65 år eller äldre.
Det innebär att de totala arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna för dig som är äldre eller tar ut hel allmän ålderspension, för närvarande uppgår till 16,36 procent för dig som är född 1938 eller senare och 6,15 procent om du är född 1937 eller tidigare.
Slopad särskild löneskatt
Regeringen föreslår i en proposition att den särskilda löneskatten på 6,15 procent som betalas på arbetsinkomster för dig som är äldre ska slopas.
Det innebär att om du är född 1937 eller tidigare så försvinner avgifterna helt. För dig som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång blir egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna 10,21 procent. Det gäller även för dig som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och tar ut hel allmän ålderspension under hela året.
Ikraftträdande
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och ska tillämpas för första gången på lön eller annan ersättning som betalas ut efter den 30 juni 2019 samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet efter det datumet.
Om din inkomst av aktiv näringsverksamhet omfattar hela året kommer inkomsten att fördels med lika delar före och efter ikraftträdandet om du inte visar annat.
Proposition 2018/19:82
Moms på trycksaker
Idag är momsen sex procent på trycksaker under förutsättning att de inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam. Den lägre momsen gäller följande varor:
Momsen för motsvarande tjänster i digital form uppgår för närvarande till 25 procent.
Digitala publikationer
Regeringen föreslår i en proposition att momsen sänks till sex procent på produkter som tillhandahålls digitalt och motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter som i dag beskattas med sex procent. Produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam eller helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av förslaget.
Gränsdragning
Vilka produkter som ska omfattas av den lägre momssatsen får enligt regeringen avgöras från fall till fall. Men utgångspunkten är att de produkter som tillhandahålls digitalt ska ha samma användningsområde som motsvarade tryckta produkter. Det innebär att det främst är produkter som består av text och är avsedda för egentlig läsning som omfattas. Men momssänkningen ska även gälla publikationer som består av inläst text och som är avsedda för lyssning.
Enligt förslaget saknar det betydelse om det redaktionella innehållet tillgängliggörs i digital form som en onlinetjänst eller som en nedladdningsbar digital tidning. Även tjänster som ger rätt att läsa eller lyssna på digitala publikationer under en prenumerationsperiod ska omfattas av sänkningen. Detsamma bör som utgångspunkt även gälla databaser som vänder sig till vissa yrkeskategorier och består av till exempel böcker och annat referensmaterial.
Däremot omfattas inte digitala produkter som har ett betydligt större användningsområde jämfört med motsvarande tryckt produkt. Som exempel nämns kartor som kombineras med navigationssystem.
Ikraftträdande
De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 juli 2019.
Proposition 2018/19:73